KOMPETENSUTVECKLING, SÄKERHET OCH STORA PROJEKT I FOKUS PÅ BERGSPRÄNGARDAGARNA 2019

Det årliga branschevenemanget Bergsprängardagarna samlade i år drygt 200 personer i Frösundavik strax norr om Stockholm den 24-25 januari.  Seminariet arrangerades för 21 gången och är en mötesplats för alla aktörer i bergsprängningsbranschen – beställare, projektörer, myndigheter, konsulter, entreprenörer och leverantörer.

Årets seminarium inleddes av Michael Hermansson som grundade både arrangerande företaget Bergutbildarna och själva branschevenemanget, Bergsprängardagarna. Han berättar om den allra första Bergsprängardagen 1999, hur initiativet till en branschförening väcktes och ledde till att BEF så småningom startades. Vidare introduceras Claes Lindström, ny avdelningschef för Bergutbildarna.

Läs mer och se bilder från årets branschevenemang nedan!

BILDER OCH SAMMANFATTNING – BERGSPRÄNGARDAGARNA 2019

Klicka på bilderna för att se dem stort.

Michael fortsätter med sitt inledningsföredrag med reflektioner från hans många år inom branschen – med fokus på historien bakom Alfred Nobel, den bortglömda Ytterby gruva och vikten av utbildning med hög kvalitet.

Publiken får en historielektion om dynamitens uppkomst och betydelse för vår infrastruktur, men även den idag något bortglömda historien kring Alfred Nobel.

Michael berättar om Ytterby gruva, en bortglömd plats men som haft stor betydelse. Inte mindre än 7 grundämnen upptäcktes i gruvan. Nu har man bildat en förening som hoppas kunna göra ett museum av Ytterby.

Den sista delen av föredraget handlar om utbildning och Michael kopplar tillbaka till Alfred Nobel – 1864 kom den första instruktionen hur man hanterar dynamit, man ville ju att kunderna skulle överleva. Det märks att Michael brinner för utbildning och han berättar livfullt om de bergarbetarutbildningar han arrangerat under åren, alltid med stort fokus på instruktörsledd praktik för säkerhetens skull. 

I publiken finns Andreas Canefors, tidigare yrkeshögskoleelev, får komma upp på scenen och berätta om sina erfarenheter under och efter utbildningen. Han var mycket nöjd med utbildningen och att den varit så grundlig. Många av eleverna som gått Yh-utbildningen finns kvar i branschen och trivs med sitt nya yrke som bergarbetare.

Jasmine Diring, Bergutbildarna berättar om utvecklingen av digitala utbildningar. Det finns många fördelar att ha en digital utbildning som komplement då deltagarna kan läsa in ämnen i egen takt, förbereda sig och minde frånvaro från arbetet. Praktiska övningar och prov sker alltid på plats hos utbildaren. Publiken bjuds på ett smakprov hur det kan se ut på skärmen.

Tema utbildning genomsyrar även nästa föredrag då Ninni Broström från Hedemora Rockcamp, och Jon Danielsson från Innovationsplattform Gruvorten berättar om det projekt man driver i Hedemora. Men först fick de alla konferensdeltagare att resa sig upp och sträcka ordentligt på sig. 

Man har en vision om en högkvalitativ bergutbildning i samverkan med gruvindustrin och arbetar för en bredare yrkeshögskoleutbildning med inriktning både ovan- och underjord framöver. Det är mycket kostsamma utbildningar och för att klara av de ekonomiska kraven arbetar man mycket i simulatormiljö, ett sätt att hålla ner kostnadsbilden. Dessutom förbereds eleverna på ett bra sätt och kortar instegsperioden inför praktik, det är såklart även en stor säkerhetsaspekt att kunna maskinerna innan man arbetar i skarpt läge.  De berättar vidare om idén med en så kallad Safety Park, där man bygger upp faktiska scenarion för att träna i förebyggande syfte. Syftet är att öka förståelse för riskfyllda situationer. Konceptet finns redan i Finland, och nu vill man etablera liknande i Sverige.

Magnus Isberg från Arbetsmiljöverket inleder informationen från myndigheterna. Han berättade om arbetet med förenkling av föreskrifter och regler. En helt ny föreskrift om Sprängarbete träder i kraft om ett år. Han poängterar att reglerna som finns är ju för att ingen ska behöva skadas eller dö på jobbet.  Generellt tycker han att arbetsgivarna gör ett bra arbetsmiljöarbete men många behöver bli ännu bättre för att undvika olika risker.

Patrik Jansson, BEF förmedlar nyheter från Polisen. Det är många som ansöker om ersättare för sprängarbetsledare, då det är många nya handläggare tar ansökningarna längre tid än förut. Han uppmanar entreprenörerna att försöka få handläggarna att komma ut på arbetsplatsbesök för att lära sig mer om branschen och skapa relationer.

Lorens van Dam, MSB redovisar en föreskrift om ammoniumnitratemulsioner, suspensioner och gele som genomfördes 18/12 2018. Han påpekar att föreskriften har justerats efter svar från branschen. Under remisstiden kan man påverka föreskriften, men väldigt få tittar och ännu färre kommer med svar.

 

Efter lunch var det dags för branschföreningarna att presentera nyheter, först ut Rebecca Hellby, Bergteknikföreningen som berättade om deras internationella arbete med kompetensutveckling, branschdagar och arbetet för att intressera yngre. Man har BYM, Berggruppen för yngre medlemmar där man arbetar med årliga event, sociala event och mentorsprogram.

Björn Strokirk, från SBMI tog på ett humoristiskt sätt upp vikten av bergmaterial för vår infrastruktur och hur många olika användningsområden som finns. SBMI arbetar med hållbarhet och säkerhet såväl rent praktiskt som med säkerhetskulturen där det gäller att fokusera på kunskap, attityder, och kompetens. Det är en utmaning att locka unga till branschen och man har tagit fram nytt utbildningsmaterial bland annat i form av filmer om täktarbete och bergmaterialindustrin.  Man arbetar även med miljöpåverkan, såsom damm, buller, vibration. Nära en bergtäkt finns det ofta oroliga grannar. Vibrationsnivåerna har hårdare standard än vid anläggningsarbete och är långt under de nivåer som kan skada hus, men är satta lågt för att lugna folk. Björn vill även framhålla att även en aktiv täkt utgör en bra miljö för biologisk mångfald, tillexempel som häckningsplats för berguv och pilgrimsfalk. Man hoppas kunna åstadkomma förändring och ha biologisk mångfald under drift, nu måste oftast en täkt stängas om rödlistad art flyttar in.

Nästa på tur är Patrik Jansson och Anette Broman som först kort presenterar BEF (Bergsprängningsentreprenörernas Förening), innan man går vidare till det stora projektet PECCS, ett EU-finansierat projekt med att utveckla ett europeiskt certifikat för sprängare.

På sikt kan det leda till ett europeiskt sprängkort där EFEE är huvudman/utfärdare. Certifiering sker via de som är godkända utbildare i respektive land.

Projektet har pågått sedan 2000, en stor utmaning är de stora skillnaderna mellan länders kompetensnivå och regelverk. Ett stort utbildningsmaterial har tagits fram, men då finansieringen av projektet tog slut lades allt på is. En ny arbetsgrupp har startats som granskat och utvecklat vidare materialet.  Förhoppningen är ett gemensamt utbildningspaket för sprängare i Europa, BEF har ansökt till EU för att få finansiering till projektet.

Sjoerd Spijkermans föredrag handlade om olyckor. Diskussionen blev intensiv om varför vi har en sådan tidspress på projekten trots att det råder högkonjunktur och att entreprenörerna borde kunna ställa större krav på beställaren att få göra ett jobb med bästa kvalitet och utan stress. Stressen gör att rutiner inte följs trots alla föreskrifter, regler och utbildningar.

Åhörarkommentarer var bland annat att beställaren har dåliga kunskaper, förfrågningsunderlagen är dåliga, ingen kontroll från myndigheterna, ta bort lägsta anbudet, bättre planering och ha morgonmöten. Stressen och tidspressen nämndes som viktigaste faktorn och krav på att beställaren och dess konsulter tar hänsyn till § 5 i AFS 2010:1. Beställarkurser viktiga för att förbättra beställarnas kunskaper.

Tidigare krav i Stockholm om max laddningsdiameter 40 mm men inga krav på hålsättning kan vara en väg.

Man konstaterade också att det i praktiken inte händer så mycket olyckor vid sprängarbeten, men många tillbud som kunde blivit mycket värre och att massmedia med glädje tar upp allt som går snett vid ett sprängarbete.

Slutsatsen blev att diskussionen var mycket viktig och givande och att den förhoppningsvis öppnar ögonen på de inblandade.

 

Rebecca Lagerkvist, från Rebla höll ett inspirerande föredrag om att samarbeta och samverka på distans. Med teknikens hjälp finns verktyg i form av olika programvaror och appar som förenklar kommunikationen i en organisation för att effektivisera arbetet och minska risken för missförstånd eller otydlighet. Något som kan vara av stor vikt när man har ett riskfyllt arbete som till stor del bygger på att rutiner, föreskrifter och säkerhet efterföljs.

På bilden, Hanna Nahlin.

Därefter var det dags för mingel, bastu för de som önskade och såsmåningom trerätters middag med livliga diskussioner och trevlig samvaro.

Christer Skönnerud introducerades som mannen som faktiskt borrat ett fyrkantigt hål och visade sina innovativa lösningar för hydraulisk spräckning.

 

Han visade hur han gör egna modifieringar på t ex super wedge, vajersågning, och utvecklar ständigt egna metoder och maskiner.

 Publiken fick lyssna till Hanna Nahlin, ÅF som medryckande och med stor portion humor berättade ur en beställare och projektörs synvinkel om sitt arbete med stora projekt i känsliga miljöer. Hanna tog bland annat upp några olika sätt man använt för att reducera vibrationer såsom spräckning, sågning, samverkande laddning, reducerad hålsättning, klenhål och delad pall

 Bengt Mannervik från Stockholms Universitet berättar om hur växter kan rena Trotyl, TNT som är mycket  svårt att bryta ner, och kan bli kvar länge i marken.

Det finns enzymer i växter som kan ta hand om t ex trotyl och andra sprängmedel och gifter som går upp i trädets celler och omvandlas. Han berättar även om hur bananfluge-enzym i plantor gav ökad effektivitet i avgiftningen.

 

 

 

Konferensens andra dag inleddes med filmer från branschen och därefter vsr det dags för David Humphreys, WLC och Magnus Eriksson, Trafikverket som berättade om arbetet med den omdiskuterade Västlänken. Inledningsvis redovisades projekt Västlänken i helhet och upphandlade entreprenader. Ovanjordsarbetena är precis påbörjade. Man presenterade sedan speciellt entreprenaden Station Korsvägen där arbetet med servicetunnlarna precis påbörjats. Bygget är en utmaning beroende på den komplicerade geologin i området och arbetet sker dessutom under känslig bebyggelse mitt i centrala Göteborg. De redogjorde för hur man skulle utföra berguttaget för att klara den stora spännvidden om 50 meter som gäller vid stationen.

Kenneth Rosell och Jens Pålsson från Trafikverket presenterade projekt Varbergstunneln, som är flaskhalsen på Västkustbanan och nu ska göras dubbelspårig för ökat trafikflöde. En station i centrum ska bibehållas, vilket medför att tunneln kommer drivas under staden med kulturhistoriska byggnader och med mycket liten bergtäckning.  Projektet innebär en stor förändring för Varberg då man i samband med tunnelbygget även gör om den gamla industrihamnen till bostadsområde.  Trafikverket gör projekteringen av projektet tillsammans med entreprenören Implenia.  Man redovisade även upphandlingen där parterna kommit överens om ett riktpris där entreprenören får 20% bonus om budgeten underskrids men även ta 20% av kostnaderna om man hamnar över budget.

 

Vilhelm Lindevall, Stockholms Stad redovisade det stora och komplicerade bergprojektet som bussterminalen Katarinaberget i Slussen utgör. Entreprenaden som är en utförandeentreprenad med fast arvode på löpande räkning har tilldelats Implenia.

Berguttaget på 270 000 kubik med stora spännvidder och liten bergtäckning på många håll redovisades i detalj.  Bara utlastningen av bergmassorna utgör en stor utmaning i den tätt trafikerade stadsmiljön. Kontrollprogram för omgivningspåverkan i den känsliga miljön redovisades också.

Your content goes here. Edit or remove this text inline or in the module Content settings. You can also style every aspect of this content in the module Design settings and even apply custom CSS to this text in the module Advanced settings.

God

God uppslutning i konferenssalen även morgonen dag 2.

Pontus Paulsson från Bergsäker fick på ett målande sätt publiken att förstå hur olika ljud med samma ljudnivå kan antingen uppfattas som buller eller som brus beroende på våra egna värderingar, miljön man befinner sig i och de olika erfarenheter man bär med sig.

Vissa ljud uppfattas alltid som behagliga och lugnande även om volymen är hög, t ex vågbrus eller vind i träd.  Plötsliga ljud som sirener, pip eller alarm sticker igenom och uppfattas mer negativa och fångar uppmärksamheten.

Brus finns naturligt runt omkring oss. Hjärnan sorterar automatiskt bort det som inte är intressant och plockar fram det som är intressant. En ljudmätare skiljer inte på olika typer av ljud utan mäter energinivån i ljudet.

Efter tätortsprojekten vändes blicken mot Norbotniabanan som är den kvarvarande delen av kustjärnvägen från Umeå till Luleå. Per Vedin, Trafikverket berättade om det stora projektet som innefattar 270 km järnväg och en byggtid om 10 år. Arbetena påbörjades under hösten 2018, några av bergarbetena på sträckan redovisades. Särskilt intressant var att man på den enkelspåriga järnvägen lyckats få acceptans för att redan nu bygga en dubbelspårstunnel vid Ersmark trots att det är en enkelspårig sträcka, då man förutser en framtida ökning av trafiken.

Intressant var även att man har projektspecifikt krav på användning av elektroniska sprängkapslar för bergarbetena och även samma krav på certifierade bergarbetare som på projekt Förbifart Stockholm. Entreprenaderna kommer att vara rena utförandeentreprenader.

 

Erik Lindgren, Trafikverket presenterade projekt Förbifart Stockholm i stort och därefter berättade Sophie Ahrengart TRV mer om de sprängtekniska utmaningarna. Första sprängsalvan skedde i januari 2016 och man beräknar att öppna för trafik 2026. Trängselskatten finansierar 80% av projektet och staten återstående 20 %. På hela projektet nådde man snittindriften 260 m /vecka under 2018.  Man redovisade hur långt man kommit med bergarbetena på de olika delentreprenaderna från ca 15 % klart på Lovön till 60% klart vid Kungens Kurva. Vidare redogjordes för byggnadsmodelleringarna som tog hänsyn till de olika geologiska faktorerna på projektet.

Bland de sprängtekniska utmaningarna fanns bland annat fyra vertikalschakt med 10 m i diameter och ett djup om 30-50 meter på den norra delen av Förbifarten.  Vertikalschakten sprängs nedifrån och upp vilket ställer stora krav på såväl borrning som laddning.  Andra utmaningar är schakt på Lovön och närheten till Tunnelbanan på projektets södra del.

Representant från Epiroc redovisade produktnyheter i form av helt automatiserade borriggar. Försöken med automation av borrning har gjorts på stora borriggar och bland annat ett projekt i Australien där borrningen sköttes i en styrcentral 140 mil från gruvan. Projektet pågår med att automatisera även mindre riggar.

Från Sandvik presenterades det senaste på borriggsfronten och Austin Powder berättade om fördelarna med patronerad emulsion.

Michael Hermansson, MECH Bergkompetens berättade om sina erfarenheter och konsekvenserna av dolor och hur problemet har ökat med tiden trots utvecklingen av produkter, maskiner och oftast god kompetens hos såväl borrare som sprängare.

Han visade på många olika exempel där dolor orsakat stora ekonomiska förluster till följd av stillastående projekt, kostsamma rättstvister och inte minst de gånger då personer blivit allvarligt skadade eller till och med mist livet. 

I många fall har man lärt av misstagen och blivit bättre på att rensa berget noggrant eller använda sig av dolhundar för att genomsöka gammal sprängbotten. Han påminner om att det kan bli mycket höga böter från Arbetsmiljöverket om brister upptäcks.

Michael avrundar sitt föredrag med en uppmaning att jobba säkert och våga ställa krav på beställaren om rimlig tid att utföra arbetet på ett säkert sätt.

Maria Lindström från Skanska bjöd först publiken på några övningar för att piggna till efter gårdagskvällen och höll därefter ett intressant föredrag om samarbetsprojektet med Volvo, där man anlägger en koldioxidfri täkt, Electric Site. Sveriges mål är att bli koldioxidneutralt och en krossverksamhet släpper ut enorma mängder med koldioxid. I försöket har alla fordon drivits med el och man har minskat utsläppen med 98% vilket var mer än väntat.

Det var även stora kostnadsbesparingar, förhöjd säkerhet och minskat buller, men för att den koldioxidfria täkten ska bli verklighet finns en del utmaningar att ta tag i såsom hur de självgående maskinerna med känsliga sensorer klarar den dammiga miljön i längden och batteriernas livslängd. Teknikutvecklingen går fort fram och samarbetet mellan Skanska och Volvo hade varit mycket givande med stort kunskapsutbyte, och förhoppningen är att de koldioxidfria täkterna kan bli verklighet inom en snar framtid.

 

Claes Lindström, Bergutbildarna summerade årets innehållsrika Bergssprängardagar och hälsade alla välkomna åter nästa år.

På bilden: Michael Hermansson, grundare av Bergutbildarna och Bergsprängardagarna och Claes Lindström, nuvarande avdelningschef för Bergutbildarna och ansvarig för årets och kommande evenemang.

Vi på Bergutbildarna tackar alla deltagare, föredragshållare och utställare för otroligt inspirerande, givande och lyckade Bergsprängardagar.

Varmt välkomna tillbaka nästa år!