BERGSPRÄNGARDAGARNA 2018

Den 25-26 januari var det åter dags för det årliga branschevenemanget Bergsprängardagarna. Seminariet riktar sig till alla aktörer inom bergsprängningsbranschen, entreprenörer, leverantörer, beställare, myndigheter, projektörer och konsulter. I år var det 21:e gången seminariet arrangerades av utbildningsföretaget Bergutbildarna.

Sjoerd Spijkerman inledde med att hälsa alla välkomna. Han berättade kort om historiken bakom seminariet och det arrangerande företaget Bergon / Bergutbildarna som förra året fusionerades. I år har seminariet fokus på miljö och hållbarhet.

Därefter presenterades årets inledningstalare, armbryterskan från Ensamheten, Heidi Andersson och hennes sprängintresserade far, Kent Andersson – som faktiskt har haft sprängkort – tillade han stolt.

Heidi är 11-faldig världsmästarinna i armbrytning, nu mer ligger elitkarriären på hyllan och hon arbetar som armbrytarkonsult (Sveriges första faktiskt) och skogsbrukare. Tillsammans med sin make Björn Ferry (flerfaldig mästare inom skidskytte) och sonen Dante bor hon i lilla byn Ensamheten i Storumans kommun där hon också är uppväxt, förutom att arbete med träning och armbrytargymnasiet har familjen målsättningen att bli fossilfria år 2025.

Det är inte en enkel utmaning, men hon tänkte att om världens ska ställa om, enligt Parisavtalet, så kan man ju definitivt klara det som individ. Precis som med andra utmaningar kräver beslutet målfokus och engagemang. För att mäta sina fossila avtryck testade familjen sig på klimatkontot.se. De upptäckte snabbt att transporterna var deras största utsläppskälla och där började de göra störst förändringar.  De ser till att välja tåg före flyg, försöker klara av de flesta mötena på distans. När de väl måste resa iväg försöker de planera resorna på bästa sätt så att de kan hinna med flera olika möten eller åtaganden på samma resa och på så sätt minska antalet resdagar. De har även skaffat en elbil och Heidi skickar uppmaning ut till publiken: Om vi kan ha elbil och bo i Ensamheten så kan nog alla ha det!

Årets stora utmaning är att ta tag i maten. De är numera flextarianer och äter endast vegetariskt och viltkött som de själva jagat på de egna markerna. Att odla själva är en utmaning när de bor så pass långt norrut. Men med hjälp av ett växthus ska de försöka bli mer självförsörjande även på grönsaker. De är också noga att ta vara på allt när de jagat. I skogsbruket provar de olika eldrivna sågar eller sågar som går på biobränsle.

Martin Parvisto och Jasmine Diring från Bergutbildarna berättade om sina nya digitala utbildningar. Man kommer att kunna läsa de första tre dagarna på t ex en grundkurs hemma eller på jobbet när det passar, därefter kommer man in två dagar för praktiska övningar, grupparbeten, och prov.

De nya digitala utbildningarna minskar bortfall från arbetet så att fler kan utbildas, men kommer att vara ett komplement till de traditionella, lärarledda utbildningarna som kommer att finnas kvar som vanligt.

Utbildningen oerhört viktig, ju fler som är utbildade desto mer ökar produktiviteten och lönamheten, samtidigt som olyckor och allvarliga incidenter minskar, säger Martin Parvisto.

 

Sjoerd Spijkerman gör en marknadsanalys, det verkar som att sprängentreprenörerna blir färre, men företagen är större än tidigare. Generationsskiftet märks tydligt idag.

Flera bolag blir uppköpta av investmentbolag där inriktningen är oviktig och ekonomin styr.  Risken är att det ekonomiska intresset går före kvalitet.

 

Det är en stor utveckling inom branschen, maskintillverkarna utvecklar batteridrivna maskiner, digitalisering och självstyrande maskiner blir allt vanligare, det kommer många nya aktörer inom sågning och spräckning och man arbetar allt mer med att komplettera traditionell sprängning med dessa metoder.

 

Vi befinner oss i en högkonjunktur och det går bra för hela branschen, men Sjoerd flaggar för att det råder en viss osäkerhet framöver. Råvarumarknaden tar han som ett exempel, vad händer med dieseln och blir det skatter på kross och grusprodukter? Vad händer med malmpriserna? Man kan se ett ökat motstånd mot nya gruvor.

Martin Parvisto och Jasmine Diring från Bergutbildarna berättade om sina nya digitala utbildningar. Man kommer att kunna läsa de första tre dagarna på t ex en grundkurs hemma eller på jobbet när det passar, därefter kommer man in två dagar för praktiska övningar, grupparbeten, och prov.

De nya digitala utbildningarna minskar bortfall från arbetet så att fler kan utbildas, men kommer att vara ett komplement till de traditionella, lärarledda utbildningarna som kommer att finnas kvar som vanligt.

Utbildningen oerhört viktig, ju fler som är utbildade desto mer ökar produktiviteten och lönamheten, samtidigt som olyckor och allvarliga incidenter minskar, säger Martin Parvisto.

Sjoerd Spijkerman gör en marknadsanalys, det verkar som att sprängentreprenörerna blir färre, men företagen är större än tidigare. Generationsskiftet märks tydligt idag. Det är en stor utveckling inom branschen, maskintillverkarna utvecklar batteridrivna maskiner, digitalisering och självstyrande maskiner blir allt vanligare, det kommer många nya aktörer inom sågning och spräckning och man arbetar allt mer med att komplettera traditionell sprängning med dessa metoder.

Vi befinner oss i en högkonjunktur och det går bra för hela branschen, men Sjoerd flaggar för att det råder en viss osäkerhet framöver. Råvarumarknaden tar han som ett exempel, vad händer med dieseln och blir det skatter på kross och grusprodukter? Vad händer med malmpriserna? Man kan se ett ökat motstånd mot nya gruvor.

Jonas Segerdahl  och Therese Liljegren från DSEC, berättar om hur vanligt det är med dolor. Vanligare än man tror. Det finns mycket kvar i gammal sprängbotten. Under sitt arbete har de märkt att det beror på vilken typ av tändare, håldiameter, sprängämne som använts. Att använda dolhundar är en säker metod, hundarna hittar dolor som är mycket gamla och har även hittat dolor som ligger djupt ned och som har varit under vatten i många år.

Martin Skullman, Skullmans Bergsprängning berättar om hur de arbetat mer och mer med hydraulisk och mekanisk spräckning. Det är stora fördelar i känsliga miljöer, t ex nära elledningar, kablar och fjärrvärme.

Ekonomiskt är det också bättre än traditionell sprängning, då inga avstängningar eller tillstånd behövs. Självklart håller man sig till samma miljöbalk som gäller oavsett stort eller litet jobb och man arbetar med riskanalyser och sprängplan som vanligt,

Med en stor portion humor och härliga kopplingar till verkliga fall berättar Martin om problematik som han stött på under sitt arbete som sprängare. Det kan ofta bli problem med tredje man, folk blir oroliga och tror att huset går sönder eller tar skada till och med när man använder sig av spräckning.

Vid spräckning slipper man problematiken med dolor som annars är ett stort problem. Martins erfarenhet är att det ofta blir problem med oförstående beställare gällande kontroll av gammal sprängbotten.

Tumma aldrig på kontrollen! Mycket gammal sprängbotten = vanligt problem

Martin tar även upp några av de negativa aspekterna vid spräckning, som att det blir mycket mer att borra, stora dimensioner av borrhål, stora borrvagnar, mycket kax, och att det blir en längre projekttid.

 

Fredrik Meurman från Ecoloop berättade om cirkulär masshantering. Han berättar att Ecoloop vill bidra till att det svenska ekologiska fotavtrycket minskar genom att stödja nyckelaktörer och säkra att dessa samverkar kring resurshanteringen i samhällsbyggandet. Man fokuserar på att utveckla systemet för försörjning och användning av material till byggande för att reducera systemets miljöpåverkan samt öka dess kostnads- och energieffektivitet. Detta sker i alla led från lokalisering av resurser, utvinning och förädling, till transport och utförande samt daglig drift och underhåll av anläggningar.

För bergbranschen kan det till exempel innebära tyst krossning i stadsmiljö, dynamiska materialterminaler, utvecklade tekniska system för olika transportlösningar, exempelvis sjötransporter.

Man gör Pop-up-terminaler för att utnyttja materialet från en täkt optimalt för flera olika projekt och samordna avfallshanteringen. På det viset kan man minska utsläpp, transportkostnader och spara tid i byggprojekten.

Christian Castro från IF om informerade om vilka försäkringar som kan vara aktuella för branschen.  Det är viktigt att ha skriftliga och tydliga avtal för at minska risken för tvist om en skada skulle uppstå.

Anders Larsson från Bergsäker höll ett föredrag om riskanalyser och vibrationsmätning.

Enligt Miljöbalken klassas sprängning som miljöfarlig verksamhet på grund av buller och vibrationer. Den som utför arbeten som är klassade som miljöfarliga måste vidta åtgärder för att förebygga och förhindra skador på människor och miljö. Det är inte alltid lätt att veta vem som är verksamhetsansvarig, särskilt vid en entreprenad med flera parter inblandade. Byggherren har oftast verksamhetsansvaret, men en entreprenör kan inte frånskriva sig miljöbalken. Anders påminner om att enligt miljöbalken måste åtgärd vidtas om risk finns, man ska använda sig av försiktighetsprincipen Det råder en omvänd bevisbörda kring skador, vilket innebär att verksamhetsutövaren måste kunna visa att de ej orsakat skadorna. Det är också verksamhetsutövarens skyldighet att vidta skyddsåtgärder för att undvika skador Men solidariskt skadeståndsansvar gäller vilket innebär att de drabbade kan vända sig till valfri aktör med skadeståndsanspråk.

Vikten av en ordentlig riskanalys är stor och att man är mycket nogamed syneförrättning, besiktningar och mätningar för att undvika problem om något inträffar.

Det kommer upp frågor om vad som gäller för krutpatroner, är det samma regler? Enligt Michael Hermansson, Bergkompetens, gäller samma regelverk som vid sprängning. Gällande utbildningskraven är det fortfarande oklart, men enligt AFS är krutpatroner och gasgenererande kompositioner samma som sprängämne.  Miljöbalken gäller, alltså gäller amma krav på riskbedömning / analys.